21.2 Energiledning, energikartläggning och lagkrav

En ny lagstiftning kommer att vara införd senast oktober år 2025 (denna text skrivs oktober 2024). Företag som inte tidigare omfattats av lagen om energikartläggning i stora företag (EKL) behöver ha genomfört sin första energikartläggning enligt lagkrav, senast den 11 oktober 2026.

Energimyndigheten kommer att ha uppdaterad och aktuell information på sin hemsida. Gå in på effektiv energianvändning >> Effektiv energianvändning >>Lagar och krav inom energieffektivisering.

Följande kommer att gälla:

• Krav på energikartläggning om energianvändning är över 2,8 GWh/år.
• Krav på energiledningssystem om energianvändning är över 23,6 GWh/år.

Energinivåerna beräknas utifrån den genomsnittliga årliga energitillförseln de föregående tre åren.

Lagarna hänger samman och har det gemensamma kravet på tredjepartscertifiering, antingen på den som genomför energikartläggningen, eller på energiledningssystemet och dess revisor. Har man ett tredjeparts certifierat energiledningssystem kan man alltså göra energikartläggningen utan att använda en certifierad energikartläggare, t.ex. med egen personal (det finns fortfarande krav på kompetens).

Lagen om energikartläggning finns välbeskriven på Energimyndighetens hemsida. Den befintliga lagen ”lagen om energikartläggning i stora företag” gällde enbart stora företag, men kommer nu att gälla alla företag oavsett storlek. Finns ett certifierat energi- eller miljöledningssystem så genomförs energikartläggning inom detta i stället för av en certifierad energikartläggare.

Kravet på energiledningssystem är ännu inte infört i svensk lag, men kommer i praktiken mynna ut i krav på ett energiledningssystem enligt ISO 50001.

Det ”verkliga ledningssystemet” utgörs av de personer och den kompetens som personerna i organisationen besitter. Men också … [av] de beslutsvägar och de val som personerna i organisationen gör. [Fritt från Wikipedia]

Förmodligen är gjuteriets befintliga ledningssystem till stor del dokumenterat, t.ex. i form av organisationsscheman, befattningsbeskrivningar, recept, årshjul för ständigt återkommande göromål så som ledningsgruppsmöten, skyddsronder, med mera. Man ska dock inte förväxla dokumentationen av system, rutiner och göromål, med mera, med det ”verkliga ledningssystemet”.

För energiledning finns en internationell energiledningsstandard, ISO 50001 som är snarlik ISO 14001 (som gäller miljöledning).

Om man väljer att certifiera sitt energiledningssystem enligt standarden så genomför en extern revisor regelbundna revisioner. Syftet med revisionerna är att identifiera skillnader mellan hur man vill att det verkliga systemet skall fungera och hur man faktiskt gör. Detta ställer krav på dokumentation, både i form av beskrivningen hur man vill att det ska fungera och på dokumentation som visar hur man faktiskt gör. Annars blir det för svårt för revisorn att lösa sin uppgift.

Det bör poängteras att det alltså inte är dokumenten som är energiledningssystemet, det är hur ni gör som är energiledningssystemet.

Energimyndigheten har mycket gott om information på sina sidor om ”verklig energiledning” som bl.a. återfinns under Företagsguiden som handlar om hur man gör.

Gå in på Energimyndighetens hemsida:

Energimyndigheten >> Effektiv energianvändning >> Företag:

Se dels ”Företagsguiden”, dels ”Vägledning och hjälp”. Gör gärna självdiagnosen (Excel-fil).

Energiledningsstandarden ISO 50001 ställer ett antal krav, så som att det skall finnas:

• en ansvarig
• en energigrupp
• en nulägesbeskrivning (energikartläggning)
• en handlingsplan
• rutiner för de återkommande göromålen
• kommunikation (med ledningsgrupp och anställda)
• en systematisk återkommande förbättring av ledningssystemet och dess innehåll (s k revision).

ISO 50001 säger däremot egentligen ingenting alls om hur det praktiskt skall fungera hos er, hur ni ska göra, utan det är upp till er att komma på vad som passar er bäst och gör er effektiva. Sedan gäller det att både beskriva exakt detta och att i praktisk handling göra exakt så. Annars ger revisorn nedslag.

Tips och råd!

En självklar startpunkt är så klart att utse ett team, en energiledningsgrupp med en ansvarig. Till att börja med kan två eller tre personer räcka för att komma i gång. Gruppens sammansättning och omfattning kan alltid justeras efter behov.

En första uppgift för energiteamet kan vara att läsa in sig på Energimyndighetens sidor om ”verklig energiledning”, det vill säga företagsguiden och göra självdiagnosen. Sedan kan man börja göra en gap-analys mellan hur ni gör idag och hur ni vill göra i framtiden.

Energipolicy som är ett krav enligt standarden handlar om vad ni vill åstadkomma. Om vilken ambition ni har. Börja med diskussion om detta:
-Vad vill ni åstadkomma? -Vad är syftet? -Varför gör videt här?
Den diskussionen kan så småningom mynna ut i en artefakt kallad energipolicy, det vill säga en kortfattad text om hur företaget skapar arbetskultur kring energieffektivisering. Men policytexten, dokumentationen, är ju inte det viktiga i startögonblicket, utan att teamet och ledningsgruppen har pratat ihop sig och har samsyn.

När arbete med gap-analysen mellan nuläge och önskat läge kommit en bit på vägen, är det dags att ta nästa steg: Gap-analys mot de formella kraven i ISO 50001. Här kan det krävas att man tar in hjälp om man vill ha ett certifierat system, så att man inte missförstår avsikten med det som står i standardens olika paragrafer.

En alternativ eller kompletterande start till ovan kan vara att börja snurra ett ofullständigt och delvis odokumenterat energiledningssystem. Det kan vara ett effektivt sätt att snabbt kunna prova, testa, utvärdera och ändra, tills man har processer som börjar fungerar och känns någorlunda effektiva. Sedan börjar man nedteckna och strukturera och stämma av mot standard. Ett tips i detta fall är tänka in energikartläggningen om sådan gjorts enligt lagkravet om energikartläggning. Inte bara dokumentet, utan hela kartläggningsprocessen, i energiledningsarbetet. Den ska ju upprepas minst vart fjärde år. I kartläggningen tas bland annat åtgärdsförslag fram som kan bilda grund för handlingsplan och förbättrade rutiner, där finns nyckeltal för att kunna sätta mål, o.s.v.

Energikartläggningen utgör en nulägesanalys av energianvändningen. Om den genomförts enligt befintliga lagkrav innehåller den även nyckeltal och åtgärdsförslag. Den kan därmed utgöra en del av stommen i det ”verkliga energiledningssystemet”, oavsett om det finns ett uttalat och dokumenterat system, eller ej.

Energimyndigheten har information om energikartläggning på sin hemsida, både för företag som berörs av lagkravet, liksom för företag som inte berörs av lagkravet. Där finns även en lista på certifierade energikartläggare.

De flesta energikartläggningar (som utförs enligt lagkravet) redogör för respektive stödsystems energianvändning, så som ventilation, belysning, fläktar och tryckluft, medan produktionsprocesser ofta utgör en enda eller ett fåtal poster i kartläggningen. Motsvarande gäller för åtgärdsförslagen. Här kan det eventuellt vara värt att ställa egna krav. Till exempel krav på att mäta upp elektriskt drivna ugnar och på annat sätt beräkna/uppskatta bränsledrivna ugnar, liksom andra utrustningar om använder mycket energi. Produktionsspecifika åtgärdsförslag kan man dock inte begära av en extern energikartläggare, då dessa normalt inte är specialiserad på gjuterier.

Se vidare kapitel 21.3 respektive 21.4.