16.11 Rensningscell för manuell rensning

Med denna teknik kan man med några få verktyg bearbeta många olika typer av detaljer utan specifika fixturer eller andra verktyg. Ställtiden vid byte av detalj är kort och en ny typ av detalj förorsakar inte ett behov av att bygga ny hjälputrustning.

Manuellt rensningsarbete leder emellertid till problem gällande ergonomi och arbetsmiljö; dålig arbetsställning, belastande lyft, vibrationer orsakade av verktyg samt damm, buller och flygande gnistor och stänk.

En utmaning vid manuell rensning av gjutgods är, liksom vid andra rensningsmetoder, att arrangera ett bra och effektivt materialflöde från urslagningen av gjutgodset till packning för leverans till kund.

Vid ett gjuteri utvecklade man renseriets arbetsmiljö och produktivitet. Vid tillfället byggde man om rensningscellerna och investerade i ergonomisk hjälputrustning.

Med hjälp av rullbana (1) och distributionsvagn erhölls ett enhetligt materialflöde från det att gjutsystemen avlägsnades med hjälp av en hydraulisk kil fram till rensningen. Rullbandet fungerar samtidigt som buffert. Som transportenhet används en lastpall med sidor av nät. Grundtanken är att finslipa godset i produktionscellen så att det är färdigt för transport till kunden.

Vid plockningsstället för godset finns ett lyft- och tippbord för att underlätta plockning av godset. Tippbordet har ett stöd för borttagning av grader, vilket sker med hammare.

Rensningen sker huvudsakligen i en stationär slipstol (3), som är placerad nära plockningsstället. För rensningsarbetet, som sker med handverktyg, finns ett avskilt arbetsbord, som har ett hydrauliskt höjdreglage (2). Dessutom finns bakom bordet i väggen ett avsug. Bordet har egen hydraulanordning och är därigenom rätt enkelt att flytta. Det färdigrensade godset läggs på en lastpall (4).

Arbetssäkerheten förbättrades genom att man samtidigt tog i bruk ansiktsmasker och genom att förse rensningscellernas dörröppningar med spjäll som förhindrar gnistor att flyga i riktning mot förbipasserande personer.

Lösningens fördelar och utvecklingsbehov

Resultatet var ett klart förbättrat materialflöde, som är enkelt att styra. Ergonomin och arbetsmiljön förbättrades avsevärt. Transport- och hanteringslösningarna har minskat andelen icke-förädlande arbete. Under förändringsskedet steg produktionsvolymen och mängden rensningsarbete avsevärt och sjukfrånvaron minskade klart. Frånvaron orsakad av skador i rygg, axlar och leder minskade.

Trots många utvecklingssteg kvarstår några utvecklingsbehov. Möjligheten att reglera höjden på  bänkslipmaskinen skulle vara bra för ergonomins skull. Ett reglerbart stöd för sliparbetet vore också önskvärt. Kraftansträngningen vid sliparbete skulle kunna minskas genom en tryckanordning, som fästs i slipmaskinens stödbord. Det hade också förbättrat arbetssituationen meden lyftanordning för behandling av de största gjutstyckena. Trots lyft- och krängningsanordningen vid plockstället är plockningen av de lägst placerade gjutstyckena ganska svår på grund av de höga kanterna på transportlådorna.

Vidare tillämpbarhet

Rensningscellen har utvecklats speciellt med tanke på rensning med stationär slipstol. Genom att ändra på layouten fungerar cellen också för rensningsarbete med manuella verktyg. Då godsstorleken växer behövs en lyftanordning. Den använda transportenheten är inte ändamålsenlig för behandling av små tillverkningsserier.

En utvecklingslinje då det gäller att skapa god arbetsmiljö på rensningsarbetsplatser har varit att bygga speciella renshytter.

På sådana bör främst ställas följande krav:

• Renshytten bör ha så god ventilation att halten respirabelt damm på arbetsplatsen är mindre än halva gällande hygieniska gränsvärde.
• Hytten bör vara så konstruerad att buller från omgivande arbetsplatser inte ger bullernivåer i hytten över 85 dB(A), helst inte över 80 dB(A).
• Hyttens utformning ska inte medföra att arbetaren känner sig instängd eller isolerad. Möjlighet skall finnas för kontakt med arbetskamrater. Inbyggnaden får inte heller byggas så att det inte går att upptäcka eventuella olycksfall omedelbart.
• Hytten bör ha tillräckliga dimensioner för att arbetaren skall kunna röra sig i hytten. Golvytan bör vara minst 14 m². Hytten bör vara så stor att gods med lätthet kan föras in och ut ur hytten samt att bord och stol ej blockeras.
• Fullgod belysning bör finnas utan risk för bländning. Ljusstyrkan bör vara minst 500 lux (även efter en tids användning). Lysarmaturen bör förses med skyddsglas tillverkat i material, på vilket slipdamm inte kan bränna fast.
• Transporter ska kunna utföras till och från hytten på ett rationellt sätt.
• Gjutgodset ska kunna hanteras i hytten på ett säkert och rationellt sätt.
• Hyttens konstruktion bör vara avpassad till gjuteriernas hårda krav med avseende på hållfasthet och oöm hantering.
• Det invändiga väggmaterialet får ej till färg, ljusreflektion och perforering vara irriterande eller bländande för ögonen. Väggmaterialet bör vara lätt att rengöra.
• Om friskluft tillförs genom taket, bör den i renshytten nedåtgående luftströmmen ha en hastighet på minst 0,25 m/s och högst 0,5 m/s. Är hastigheten lägre, blir dammavskiljningen otillräcklig, och är den högre, föreligger dragrisk. Tas luften från omgivande lokal, bör hastigheten i renshyttens öppning vara ungefär 0,5 m/s. Allra helst bör separat tilluft användas. Tilluftstemperaturen bör kunna regleras från hytten.
• Arbetsbänk eller bord bör vara möjligt att justera i höjdled och rotera. Det ger ergonomiska fördelar för personalen.
• Det höj- och sänkbara rensbordet bör vara anslutet till ett filter för avsugning av slipdamm och sand. Den ventilerade luften måste tas omhand av en bra stoftavskiljare. Idag används nästan uteslutande textila spärrfilter där stoftutsläppen till luft oftast understiger 0,2 mg/Nm².
• Utrymmet under rensbänk skall vara så stort att större bitar järnskrot kan samlas upp.