Innehållsförteckning

    6.0.1 Översikt

    Rostfria stål för användning vid höga temperaturer legeras för att behålla ett skyddande, vidhäftande oxidskikt så högt upp i temperatur som möjligt. Oftast bildas ett kromoxidskikt och en ökning i kromhalten ökar den maximala användningstemperaturen. Si-tillsatser används för att främja bildning av ett kiseloxidskikt under kromoxiden och därmed minskar oxidationshastigheten, men kan öka oxidens tendens att flagna. För att nå högre användningstemperatur legeras ferritiska stål med aluminium för att bilda aluminiumoxid istället för kromoxid. Tillsatser av reaktiva ämnen som Y, Zr och Hf eller sällsynta jordartmetaller (REM=rare earth metals) bidra till oxidvidhäftning och egenskaper. Tillsatser av Ti och Nb kan användas för att höja varmhållfastheten genom utskiljning av små karbider eller nitrider. Vidare minskar dessa tillsatser korntillväxt som kan uppträda i HAZ vid svetsning och som ger sänkt seghet. Ti och Nb binder dessutom kolet så att skadliga kromkarbidutskiljningar undertrycks. Ett bivillkor då man använder höglegerade stål är att de skall vara strukturstabila, det vill säga inte bilda korrosionsnedsättande eller spröda sekundärfaser efter långtidsexponering.

    Förutom motståndet mot försprödning och oxidation är även kryphållfastheten avgörande, eftersom driftstemperaturerna ofta blir mycket höga. I figuren visas en jämförelse mellan ett antal olika kommersiella sorter. Här har krypbrottspänningen utnyttjats som descriptor, och vi ser att det är just vid de högre temperaturerna som 1.4854 (353 MA) framträder som de starkaste alternativen.

    6.0.2 Applikationsexempel 6: Avgassystem

    Lagstiftning som successivt skärpt utsläppsgränser för fordon har ökat kraven på materialen i avgassystem för såväl bensin- som dieselmotorer. Utvecklingen av effektivare motorer och katalysatorer har dessutom lett till högre drifttemperaturer för avgasrören och mer aggressiva kondensat, vilket också tvingat fram en utveckling av mer högpresterande material.

    Grenröret: Från motorblocket samlas avgaserna i grenröret. Tidigare konstruktioner gjordes i gjutjärn. Tendensen är idag att ersätta de ferritiska materialen med de varmhållfasta austeniterna. Vid de aktuella temperaturerna utgör oxidation det största problemet. Ett bivillkor då man utnyttjar höglegerade stål är dock att de skall vara strukturstabila, det vill säga de skall ej sönderfalla i spröda intermetalliska faser efter långtidsexponering. Idag finns även exempel på kompoundkonstruktioner, där ett ytterhölje av 1.4301 klätts invändigt med varmhållfast stål av typ 1.4835 (253 MA).

    Bälgen/främre delen av avgasröret: Efter grenröret följer ett främre rör, och därefter en bälgkonstruktion som skall ta upp motorvibrationer hos motorn. Eftersom uppvärmningshastigheten är avgörande bör materialet ha en låg värmekapacitet och ett högt värmekonduktivitet. Värmekapaciteten är svår att påverka, men en tunn väggtjocklek innebär att en mindre värmemängd åtgår till att höja temperaturen, med kortare uppvärmningstid som resultat. Den höga varmhållfastheten hos 1.4835 har således fördelar, men hänsyn måste tas till den högre värmeutvidgningskoefficienten hos austenitiska stål jämfört med ferritiska.

    Ljuddämpare: I den kallare delen av avgassystemet utgör inte högtemperaturkorrosion den främsta orsaken till kort livslängd, utan det är snarare våtkorrosion som styr livslängden. För rostfritt stål måste därför hänsyn tas till punktkorrosion. Även aggressiva kondensat emanerande från avgaserna själva utgör en bidragande orsak till korrosion. Kondensaten i den kalla delen kan ha pH-värden i området 2-5 och kan dessutom innehålla olika aggressiva beståndsdelar beroende För att uppnå tillräckligt skydd mot yttre korrosion krävs att man går upp i legeringsnivåer mot 1.4301 eller motsvarande ferritiskt material.

    6.0.3 Applikationsexempel 7: Värmeelement

    Motståndsuppvärmning (Joule uppvärmning) sker när en ström passerar genom en elektrisk ledare. Uppvärmningen är proportionerlig mot ledarens elektriska resistans och kvadraten på strömmen. Material för motståndsuppvärmning behöver ha god oxidationsresistens och behålla en tunn, skyddande ytoxid i såväl luft som korrosiva miljöer (ånga, klorider, sulfider). Materialet måste tåla många uppvärmningscykler, så cyklisk oxidationsprovning används ofta som ett applikationsnära materialtest.

    Vid lägre temperaturer, upp till cirka 1150°C, används ofta austenitiska Fe-Ni-Cr legeringar med en högre nickelhalt / lägre järnhalt för högre arbetstemperaturer. Ferritiska Fe-Cr-Al legeringar används upp till cirka 1400°C, men kräver mer mekaniskt stöd på grund av lägre hållfasthet och krypmotstånd. Viktsökningskurvorna vid konstant temperatur och vid korta termiska cykler visar att temperaturcykling har relativt liten effekt på materialförluster för en FeCrAl legering.

    Applikationer omfattar hushållsprodukter som spisar, värmeplattor, hårtorkar, brödrostar och strykjärn. Motståndsuppvärmning används även för fastighetsuppvärmning och i många typer av industriugnar.