0.6.1 Värmeöverföring genom strålning
Alla föremål har ett värmeutbyte genom strålning med omgivningen. I bastun kan man tydligt känna strålningen genom att föra handflatan allt närmare bastuaggregatets heta värmeelement. Det blir hetare och hetare i handflatan men inte på baksidan av handen. Det beror på att baksidan av handen är i ”skugga” för värmestrålarna; jämför vanlig belysning och skuggor.
Strålningsvärme kan överföras utan hjälp av något medium (gas eller vätska). Därför värms material med strålning i vakuumugnar.
Ett praktiskt exempel på strålningsvärme inom stålindustrin är den värme man känner, när man är i närheten av varmt material, som till exempel ämnen som matas ut från värmningsugnen. Ett annat tydligt ugnsfall är när man tittar in i ugnen genom en öppen lucka. Då är det enbart värmestrålningen man känner i ansiktet.
Värmestrålningen är mycket starkt beroende av temperaturen på ämnena. Som exempel kan nämnas att ämnen som har temperaturen 1000°C strålar med 40 gånger högre effekt än samma ämnen vid 400°C.
Strålningsvärmen avtar med avståndet från strålningskällan. Om avståndet fördubblas minskar strålningsvärmen med en faktor 4.
I ugnsrum, där material värms före valsning, är det ofta strålningen från valv, väggar med mera som dominerar värmeöverföringen. Anmärkning: I så kallade pyrometrar, som kan mäta temperatur på föremål utan att ha direktkontakt med föremålet, är det strålningsintensiteten som pyrometern känner av.