21.3 Effektiva stödsystem

Stödsystemen står vanligen för ca 40-50% av den använda (köpta) energin på ett gjuteri. Nedan följer några råd kring hur man kan jobba med energieffektivisering av dessa. För den som vill läsa mer om energieffektivisering än vad som står här finns en del allmänna råd på Energimyndighetens hemsida om hur man kan komma i gång. De har även sammanställt gjuterispecifika råd i en separat skrift och även tagit fram en webkurs för gjuterier.

Energimyndighetens vägledningar och råd hittas på deras hemsida. För närvarande via: Effektiv energianvändning >> Företag >> Vägledning och hjälp. Om du sedan fortsätter till: Broschyrer och rapporter >> Vägledningar för energieffektivisering i företag, så kan ett flertal guider och vägledningar hittas, däribland ”Vägledning för bästa teknik i gjuterier”.

Energimyndighetens webkurs för energismarta gjuterier hittas enklast via gjuteriföreningens hemsida under aktiviteter >> kompentens. https://www.gjuteriforeningen.se/vaara-aktiviteter/kompetens/digital-kurs-energismarta-gjuterier/

Ett stödsystem består av många komponenter och delar. Ta ett steg tillbaka och fundera på vilka delar i kedjan som du enkelt kan påverka och där effekten blir stor. Försök att under resans gång identifiera vilka de egentliga kraven på systemet är och var flaskhalsar eller dimensionerande begränsningar för energianvändningen finns och vilka personer som kan påverka dessa.

Figuren nedan är tagen från MOVE, en metod för att jobba med motordrifter i gjuteri-industrin som delar upp stödsystemet i sju systemnivåer. En övningsuppgift kan vara att placera in frågorna i exemplet med belysning ovan på de olika nivåerna.

Figur 6: Sju nivåer som påverkar energieffektiviteten i ett motorsystem. Källa: MOVE-projektet.

Det finns gott om skrifter och websidor med råd gällande tryckluft. Här nedan finns ett förslag för den som börjar från noll.

Exempel på arbetsgång:

1. Stäm av med underhåll- och produktionschef att det finns kapacitet att täta läckage och besluta om vem som är ansvarig.
2. Ta därefter in en professionell firma som läckagesöker, fotar, märker upp och lägger in läckagepunkterna i en digital mobilvänlig checklista, där personal kan tilldelas uppgiften att täta ett läckage och signera den som slutförd. Planera in när läcksökning ska ske i god tid. Hur är det med sommarstoppet? Är det då många läckage kommer att tas om hand och tätas? Var beredd på att ändra på ansvar när det dyker upp oväntade anledningar till att det läcker, så att rätt personer gör jobbet.
3. Upprepa ovan nästa år.
4. Mät upp kompressorernas elförbrukning, före / efter tätning. Har det effekt? Gör gärna detta vid före/efter första läcksökningen år 1 och definitivt före/efter år 3. Det är då det räknas på riktigt. Gärna en hel vecka, men minst ett produktionsdygn och ett helgdygn om verksamheten står still på helgen. Helgen motsvarar då på ett ungefär läckagenivån. Nu kan du fundera på prisvärt intervall för läcksökning och prova ett annat intervall.
5. Så var det där med helhetssyn, se ”Viktigt råd!”, ovan. Vad används tryckluften till? Blästring? Används rätt munstycke för rätt sak? Gör operatören rätt? Kan behovet att blästra minskas? Vilka ansvarar för det då? Vet de ens om att de påverkar tryckluftsbehovet? Finns bättre metoder för ert gods, t.ex. trumling?
6. Har du flera kompressorer kan det vara värt att köpa en analys som kollar om rätt kompressor går vid rätt tillfälle och om kompressorerna har rätt storlek, nu när det tätas regelbundet och blästringen kanske skärpt upp sina rutiner.
7. Går det att sänka systemtrycket? Detta beror på många faktorer, men längst ut i systemet finns någonstans en flaskhals, i nätet eller en förbrukare. Kan denna ”kravställare” identifieras blir det mycket enklare att arbeta med frågan.
8. Efter några års gnetande med tryckluften kan det vara dags att sätt mål för tryckluftcentralens elanvändning, förslagsvis i relation till mängd gjutet gods ut genom grind [kWh/ton], eller kanske baserat på mängd blästrat? Mät och följ upp, t.ex. i samband med läcksökning.
9. Fundera på vattenkylning av kompressorer, nu när blästringen förbättrats, tryckluften tätas regelbundet och kompressorparkens styrning setts över. Är det värt att köpa en vattenkyld kompressor nästa gång? Hur långt är det att dra rör till komfortvärmesystemet? Kommer jag åt tappvarmvattenberedningen? Är det värt att lagra vatten från dagskift (blästring) för att täcka vinterhelgens behov, eller räcker det med att lagra till avgående skifts dusch?

Ventilation består av ett flertal samverkande system, som inkluderar tilluft, frånluft, processutsug, portar och takluckor. Systemen utför åtminstone fyra olika tjänster. De tillför värme och frisk luft, de för bort föroreningar och övervärme. Därutöver finns komfortvärme som även inkluderar portabla värmefläktar, dieseldrivna varmluftssuggor, med mera. Ofta gör systemen allt ovan samtidigt och utan att kommunicera med varandra: Kall vinterluft förvärms för att undvika kalldrag, samtidigt som bortförseldelen arbetar med att få ut övervärme och portarna står öppna av samma skäl. Systemen använder både fläkt-el och komfortvärme (bränsle, fjärrvärme).

Här finns inga enkla råd. Inledningsvis kan ett mer ensidigt fokus på el till processutsugsfläktar vara en bra start. Kan kåpor, barriärer och stödväggar ändras lite, så att infångningsgraden ökar, kan kanske stora el-besparingar göras. Fläkteffekten avtar nämligen med kubiken på flödet, vilket på svenska betyder att om flödet halveras, minskar el till en åttondel och sju åttondelar effektiviseras bort. Så lite som 10% lägre flöde ger ca 30% mindre el (förutsatt att elmotor och frekvensomformare anpassas till nya flödet).

Ett annat råd är att se över eftergångstider, då lokalerna snabbt kan bli utkylda vintertid i den kalla delen av lokalen om luft drar ut längre än nödvändigt ur den heta delen.

Ett tredje råd kan vara att se över hur luften rör sig och drar runt: Vart drar röken iväg? Var fastnar värmen? Hur ser luftbalansen (m³/h tillförd – bortförd luft) ut i olika delar av lokalerna? Undersök för olika driftsfall, så som sommar (öppna portar), kall vinter (stängda portar) och under den besvärliga mellansäsongen.

Använd gärna systematiken i kapitel 21.3.2 ”Ett viktigt råd!” ovan.

Rekommenderad start för den som vill läsa mer är rapporten ”GRETA Energieffektiv processventilation”.