20.5.1 Överskottssand
Läs mer om hur sand kan återvinnas i Gjuterihandbokens kapitel om sandåtervinning, Sandåtervinning – Metallkompetens
Överskottssand är den klart dominerande restproduktsfraktionen och utgör cirka två tredjedelar av den totala mängden.
Överskottssanden kan indelas i två ungefär lika stora huvudgrupper beroende på typen av bindemedel: bentonitbunden och kemiskt bunden sand.
Generellt sett innehåller restsand från gjuterier små föroreningsmängder och bör därför i största möjliga mån användas som resursmaterial i andra applikationer. Härigenom finns förutsättningar för ekonomiskt fördelaktiga lösningar för såväl gjuterier som användare. Mindre uttag av primära material och ofta kortare transporter ger positiv effekt ur miljöhänseende. Om den bentonitbundna sanden packas för att vara kompakt är den mycket tät tack vare innehållet av just bentonit som sväller vid tillsats av vatten. Detta kan man utnyttja för att förhindra vatteninträngning vid exempelvis deponier. De kemiskt bundna sandsorterna har liknande geotekniska egenskaper, men de miljömässiga egenskaperna varierar främst beroende på bindemedelstypens kemi.
Sand används till gjutformar och gjutkärnor och många gånger används olika sand & bindemedelskombinationer för dessa eftersom kraven på egenskaperna skiljer sig åt. Efter gjutningen när gjutgodset tagits ur formen blir det en blandad sand kvar. Den blandade sanden kan i många gjuterier återanvändas som formsand. För kärnorna krävs däremot oftast ny sand. Det tillförs alltså ofta ny sand kontinuerligt även om mycket kan återanvändas. Med anledning av det samt att sanden ju mer den används kan brytas ner i kornstorlek, kan innehålla alltmer metallrester och nedbrytningsprodukter från bindemedel gör att sand regelbundet tas ut ur systemet för att användas till annat.
Utveckling för förbättrade tekniker för att rena sand, använda samma bindemedel både i form och kärna m.m. pågår, men det finns också många avsättningsmöjligheter för sand som inte längre kan användas i gjuteriet. Sanden kan användas till sluttäckning av deponier, konstruktionsmaterial på deponier, bullervallar, cykelvägar eller som material i betong, tegel och murbruk. En sammanställning visas i tabellen nedan.
Tabell 20.1: Exempel på användning av resterande gjutsand som råmaterial till andra applikationer
Bentonitbunden sand | Kemiskt bunden sand, organiskt bindemedel | Kemiskt bunden sand, oorganiskt bindemedel |
Utfyllnadsarbeten i gjuteriets närområde | Utfyllnadsarbeten i gjuteriets närområde | Utfyllnadsarbeten i gjuteriets närområde |
Fyllnadsmaterial i mindre vägar | Fyllnadsmaterial i mindre vägar | |
Konstruktion av bullervallar | Konstruktion av bullervallar | Konstruktion av bullervallar |
Strukturmaterial vid kompostering/jordtillverkning | Strukturmaterial vid kompostering/jordtillverkning | Strukturmaterial vid kompostering/jordtillverkning |
Tätskikt vid sluttäckning av deponier | Råmaterial till cementproduktion | Råmaterial till mineralullsproduktion |
Tegelframställning | Ballast i betong | |
Kiselkälla vid metallurgiska processer |
20.5.2 Rester från bearbetning
Spån och slipmull
Spån och slipmull uppstår vid bearbetning av gjutgodset.
Många gånger kan de smältas om utan föregående behandling. Det man behöver tänka på är att restmaterialen kommer ner i smältan på ett bra sätt, så att det inte lägger sig på ytan eller följer med följer med rökgaserna upp i luftreningsutrustningen. Det kan åstadkommas genom att lägga i restmaterialen först och/eller genom brikettering. Ofta kan en del av en nya smälta bestå av cirkulerat material tillsammans med nytt material.
Skärvätskor kan förekomma som förorening, vilket kan påverka smältans materialegenskaper, men även briketternas egenskaper. Den mesta mängden av skärvätska pressas ut vid brikettering, men ibland väljer man även att tvätta spånorna innan brikettering för att ta bort ytterligare rester.
Generellt är det svårare att hantera slipmull jämfört med spån. Briketter av slipmull får lägre hållfasthet och är svåra att smälta i induktionsugnar.
Glödskal
Glödskal består av metalloxider som bildas på ytan när godset värms. Glödskalet kan med olika tekniker reduceras till metall, vilken då kan återföras som råmaterial.
Slagg
Slagg från metallgjuterier lämnas för återvinning i externa återvinningsanläggningar medan slagg från järn- och stålgjuterier oftast går till deponi eller används för utfyllnader. Slagg från järn- och stålgjuterier har liten miljöpåverkan och klassas som inert avfall, vilket underlättar eventuell alternativ användning.
Slam
Slam uppstår huvudsakligen i våtskrubbrar och våttrumlingsanläggningar. Vatteninnehållet kan innebära problem vid hantering och vid eventuell deponering. Vatten är ej önskvärt på deponier eftersom det bidrar till lakvattenbildning. Vid många deponier finns en gräns för lägsta torrsubstanshalt (TS-halt) som tas emot.