2.1 Plåt och band

Skriv ut
Innehållsförteckning

    2.1.1 Varmvalsning och kallvalsning

    Plåt och band tillverkas vanligen genom varmvalsning och efterföljande kallvalsning, Figur 18–20.

    Figur 18. Plåt och band framställs ur valsgöt genom varmvalsning och efterföljande kallvalsning. Alternativt kan plåten och banden framställas genom bandgjutning och kallvalsning.
    Figur 19. Varmvalsning av aluminium.
    Figur 20. Kallvalsade aluminiumband.

    Varmvalsning startar normalt i temperaturområdet 450–550ºC. Tjockleksreduktionen uppnås genom att valsgötet upprepade gånger får passera genom öppningen (valsspalten) mellan valsverkets arbetsvalsar, samtidigt som spalten för varje passage (stick) minskas tills önskad sluttjocklek uppnåtts. Under nedvalsningen ombildas valsgötets gjutstruktur till en bearbetad struktur.

    Efter varmvalsning följer oftast kallvalsning. Denna ger förutom en fortsatt minskning av tjockleken, även förbättrade ytegenskaper, snävare dimensionstoleranser och högre hållfasthet. Under kallvalsningen deformationshårdnar materialet, vilket kan medföra behov av mellanglödgning så att hårdheten minskar inför den fortsatta valsningen. Mellanglödgningen kan också syfta till att uppnå önskade egenskaper hos slutprodukten.

    Mönstervalsad plåt erhålls med graverade valsar. Olika typer av mönster framställs genom både varm- och kallvalsning, Figur 21.

    Figur 21. Olika typer av band för uppbyggnad av en kylare.

    Pläterat material framställs genom att olika aluminiumlegeringar valsas ihop. Den yttre delen av plåten är oftast mycket tunnare.

    Figur 22. Pläterade och slittade band för kylare.

    Värmebehandling av den färdigvalsade produkten utförs på material som ska levereras i mjukglödgat, härdat eller anlöpt tillstånd.

    2.1.2 Bandgjutning

    Plåt och band i vissa legeringar kan också framställas från kontinuerligt gjutna band, Figur 18. Vid bandgjutningsprocessen använder man inte valsgöt som utgångsmaterial. Man utgår i stället från en metallsmälta som stelnar till ett band då den passerar genom spalten mellan två roterande vattenkylda valsar. Det gjutna bandet har en tjocklek av 3–6 mm och gjuts med en hastighet av cirka 1 m/min.

    Efter bandgjutningen kallvalsas bandet till färdig dimension. Homogenisering och mellanglödgning kan också utföras på bandet.

    2.1.3 Folievalsning

    Folie är benämningen på ett extremt tunt band. Den aluminiumfolie som används i förpackningsmaterial har vanligen en tjocklek av endast 0,006–0,009 mm (6–9 µm).

    Folievalsningen sker i särskilt anpassade kallvalsverk, Figur 23. Utgångsmaterialet är kallvalsade och mjukglödgade band, oftast med en tjocklek av 0,3–0,7 mm. Nedvalsningen sker genom upprepade stick mellan valsverkets valsar. I det avslutande valsningssticket dubbelvalsas folien, det vill säga två på varandra liggande folieband passerar samtidigt genom valsspalten. I nästa operation separeras de två folierna från varandra och hasplas upp på separata bandrullar. Härigenom får folien en blank och en matt sida.

    Figur 23. Dubbelvalsning av folie samt separering och skärning.

    Efter valsningen är folien hård och belagd med en tunn film av valsolja. För att få folien mjuk och formbar samt avlägsna valsoljan glödgas folierullarna vid 200–300ºC under flera dygn.

    Folien kan vidareförädlas på flera sätt. Lackering förbättrar korrosionsskyddet och tryckbarheten. Laminering mot papper, kartong eller plast ökar foliens användningsområden ytterligare, Figur 24.

    Figur 24. Folie används ofta till förpackningar. Här en sk blisterförpackning för läkemedel.

    2.1.4 Bandlackering och rullformning

    Kallvalsade band kan specialbehandlas på olika sätt. De kan till exempel lackeras och rullformas till tak- eller fasadplåt för byggnadsändamål, Figur 25.

    Figur 25. Bandlackering och rullformning.