Underhåll och driftsekonomi 2.2 Informations- och analyssystem

2.2 Informations- och analyssystem

Skriv ut
Innehållsförteckning

    2.2.1 Informations- och analyssystem

    Möjligheten att öka planeringsgraden i underhållsarbetet är i hög grad förknippad med att ha tillgång till rätt information i rätt tid. Ett informationssystem som kan hantera kvalitetssäkrade data och uppgifter samt de rutiner vi har för sammanställning och analys blir här avgörande. Datoriserade underhållssystem spelar i detta sammanhang en central roll för effektiviteten. Planerbarhet förutsätter dock att all information kring störningarna insamlas, återkopplas och används som grund för ytterligare förbättring av arbetssätt och utrustningar. Tyvärr kan vi konstatera att många bruk har betydande brister i sin inrapportering av händelser och aktiviteter. Det medför att de inte har möjligheten att utföra kompletta sammanställningar och genomföra kvalitativa analyser. Därutöver kan vi också konstatera att användningen av och integrationen med andra system, till exempel produktionens störningsuppföljning, ekonomiavdelningens kostnadsuppföljning et cetera, innebär ett mycket värdefullt informationsutbyte vid analys av underhållsfunktionen.

    En total överblick av företagets värdekedja – från produktutveckling till leverans och service – förutsätter att vi kopplar ihop informationssystemen för tillverkningsprocessen och dess försäljnings- och distributionskedja.

    Den horisontella integrationen ovan (Figur 8) innebär samordning och optimering av verksamhetsprocesserna hos leverantör, tillverkare och kunder. Vertikal integration innebär å sin sida samordnig och optimering av all utrustning och alla processer, från sensorer till planeringssystem.

    Hur påverkar då detta underhållets situation? Tänk dig ett företag som har fyra olika anläggningar. Helt plötsligt inträffar ett stort haveri vid en av produktionslinjerna som tillverkar ämnen. Vilken information behöver de i ett företag i det läget för att fortsätta att uppfylla sina skyldigheter gentemot kunderna? Först behöver de omedelbart få veta hur mycket av olika kvaliteter som produceras för vilka kunder och när leverans av slutprodukten ska ske. När de får den informationen måste de fastställa ämneskapaciteten hos sina fungerande enheter. Vilka kvaliteter kan de producera? Har de någon fri kapacitet att lägga om till annan produktion? Är någon av dem inplanerad för storstopp? Har någon av dem problem, till exempel med en defekt motor så att anläggningen bara kan gå med reducerad kapacitet under de närmaste tre dagarna? Kan deras råvaruförsörjning klara de nya behoven? Vad för slags beställningar har de på gång? Hur snabbt kan deras underleverantörer öka sin kapacitet? Endast när de har fått all denna information kan de börja att omdirigera produktionen för att tillmötesgå sina kunder. Utan ett effektivt informationssystem skulle detta vara ett enormt arbete.

    Tänk dig nu in i en annan situation där vi har en informationstekniklösning för e-auktioner. För att kunna ta en order behöver marknadschefen veta att han kan leverera x ton av en viss stålsort inom tio dagar till ett visst pris och med vissa toleranser. Den informationen är oftast inte tillgänglig i dagens värld men med hjälp av en genomtänkt strategi för e-handel skulle vi kunna skapa ett affärssystem för att få den informationen.

    Det komplexa informationsflödet inom företaget – från kundorder till tillverkning och leverans – kan utformas med hjälp av modern informationsteknik. Förutsättningen är dock att samtliga av företagets komponenter och system är kompatibla med den övriga informationstekniklösningen. Förändringar sker dessutom så snabbt på detta område att plattformen måste stödja enkla och snabba tillägg av nya komponenter och uppgradering av system. Det sagda gäller alltså inte minst den del av informationssystemet som handhar underhållsverksamheten.

    2.3 Ständiga förbättringar och lärande