3.2 Råjärn och stål

Vid analys av råjärn och stål används såväl OES som XRF. För råjärn är XRF vanligast och för stål OES, om det gäller mikro- och låglegerat material samt XRF för höglegerat. ICP och AAS används i regel för bestämning av specifika element samt för spårämnesanalys. Förbränningsanalys för bestämning av kol och svavel samt smältextraktion för bestämning av kväve och syre hör också till de vanliga metoderna. Bestämning av väte kan utföras på minst tre olika sätt, se punkt 3.3.6.