18.1 Gjutdefekternas avhjälpningsprocedur

Ett viktigt led i kvalitetsstyrningsarbetet är att analysera de gjutgodsfel som uppstår och utreda orsakerna till dessa. Ett vanligt förekommande problemavhjälpningsmetod, som lämpar sig för hantering av gjutdefekter finns inom Fords Eight Disciplines (8D). Innebörden för gjutdefekt hantering är följande:

När gjutdefekter uppstår är det viktigt att snabbt avgränsa avvikande gods inom produktion och hos kund. Därefter påbörjas identifieringen och kartläggningen av det uppkomna gjutgodsdefekten. Detta innefattar berörda produktionsprocesser och materialflöden. Vid behov kan materialanalyser behövas för att underlätta identifieringen av gjutfel. Förvånansvärt kan en produktions- och/eller materialavvikelse växa från en till flera gjutdefekter. När gjutdefektens art har fastställts påbörjas kartläggningen av process- och materialflödet. När avvikande processer och rutiner har ringats in, utvärderas dem för att se hur gjutdefekter kan elimineras. Därefter uppdateras angränsande rutiner och styrdokument. Slutligen kommuniceras och avrapporteras det inträffande inom arbetsgruppen för att förhindra och underlätta om liknande gjutdefekter uppträder igen.

För att underlätta kommunikationen inom gjuteriet och mellan leverantörsled är det fördelaktigt att tillämpa ett defekt klassificeringssystem. Historiskt har Svensk gjuteriindustri ofta tillämpat företagsspecifika klassificeringssystem. Utöver dem har gjuteriföreringen grundat defektdatabasen med utgångspunkt från Åkesson, Gjutfelsanalys (1976) som redogörs i kommande avsnitt. Internationellt utgör ROWLEY, M. T. (1993). AFS International atlas of casting defects Schaumburg, American Foundry Society, klassificeringssystem normen för flera materialsystem. För gjutjärn har denna förespråkats i ISO/TR 16078:2013, IDT Enligt Gjutjärn – Klassificering och beteckning för gjutimperfektioner. Pressgjutning har sitt eget klassificeringssystem

• A – Dimensionsfel
• B – Förskjutningsfel
• C – Fel i gjutgodsets form
• D – Gods saknas på gjutstycket
• E – Utåtgående ytfel
• F – Inåtgående ytfel
• G – Sugningar
• H – Gasblåsor
• I – Inneslutningar
• K – Vällningsfel
• L – Sprickor
• M – Struktufel i gjutjärn
• N – Strukturfel övriga
• O – Rensningsfel m.m.

International Atlas of Casting Defects klassificeringssystem

• A – Metallisk projektion
• B – Kaviteter/porer
• C – Diskontinuiteter
• D – Ytdefekter
• E – Ofullständigt gjutgods
• F – Form- och dimensionsfel
• G – Inneslutningar och strukturfel

Var och en av ovanstående kategorier är indelade i grupper och undergrupper, vilka följer ett numeriskt mönster. Inom respektive undergrupp finner man den specifika identifieringen för respektive defekt (totalt 112 stycken). Den aktuella defektens namn består av huvudkategorins bokstav (till exempel B), dels gruppen (till exempel  B100), dels undergruppen (till  exempel B110) samt slutligen defektens namn (till exempel B111, B112, B113 och så vidare).

Den nedanstående förteckningen över olika gjutgodsfel är i enlighet med Gjutjärn – Klassificering och beteckning för gjutimperfektioner (ISO/TR 16078:2013,IDT). Gjutimperfektionerna är behandlade i större omfattning i ”International Atlas of Casting Defects” utgiven av American Foundrymen’s Society (AFS).

Kategori A (metallisk projektion)

• A111 Partgrad
• A112 Sprickgrad
• A113 Krackelerad yta på gjutgodset
• A114 Skolla i anslutning till hörn
• A115 Grad i anslutning till gjutgodsets hörnkant
• A121 Överfyllning av form
• A122 Utrinning på grund av formtagning
• A123 Utrinning på grund av sprucken keramisk skalform
• A211 Utbuktning
• A212 Erosion
• A213 Deformerad gjutform
• A221 Formbrott före avgjutning
• A222 Uppfluten bulle från kärna eller form
• A223 Sandsår
• A224 Formbrott
• A225 Skorv i anslutning till hörn
• A226 Grader på grund av krossad kärna
• A311 Svettning – godsytor

Kategori B (Kaviteter/porer)

• B111 Gasblåsor, småblåsor (pinholes)
• B112 Blåsor i anslutning till ingjutna metalliska detaljer, kylkroppar, kärnstöd m m (kärnstödsblåsor)
• B113 Slaggblåsor
• B121 Ytblåsor
• B122 Hörnblåsor
• B123 Stickblåsor (pinholes)
• B124 Kommablåsor
• B211 Öppen sugning
• B212 Sugning i anslutning till hörn
• B213 Sugning i anslutning till kärna
• B221 Inre sugning
• B222 Centrumsugning
• B311 Sugningsporer / Mikrosugningar

Kategori C (Diskonuiteter)

• C111 Kallspricka på grund av ovarsam hantering
• C121 Varmspricka på grund av ovarsam hantering
• C211 Kallspricka
• C221 Varmspricka
• C222 Värmebehandlingsspricka
• C311 Kallveck, kallsöm
• C321 Avbruten gjutning
• C331 Invällningsfel
• C411 Musselbrott, rock-candy
• C412 Interkristallin korrosion

Kategori D (Ytdefekter)

• D111 Veckad yta, gasfåra
• D112 Elefanthud
• D113 Gjutränder eller ytveck
• D114 Flödesmönster
• D121 Grov yta på grund av sandexpansion
• D122 Grov yta
• D131 Närliggande råttsvansar
• D132 Råttsvans
• D133 Flytmärken, ”kråkfötter”
• D134 Apelsinyta
• D135 Lossrivningar
• D141 Sjunkning
• D142 Slaggropar
• D211 Deformerad gjutform
• D221 Fastbränning / vidhäftning
• D222 Vidhäftning av sintrad ytsand
• D223 Inträngning
• D224 Sandfall vid vaxursmältningsmetoden
• D231 Skolla
• D232 Skorv
• D233 Blackskolla, blackskorv
• D241 Glödskalsbildning
• D242 Fastbränt inpackningsmedel
• D243 Avspaltning

Kategori E (Ofullständigt gjutgods)

• E111 Kallflutna godskanter
• E112 Blackränder, blackdroppar
• E121 Kallflytning
• E122 Ej fullgjutet
• E123 Utrinning
• E124 Överdriven blästring
• E125 Begynnande smältning under värmebehandling
• E211 Sönderslagning
• E221 Kapnings-, slipnings- och mejslingsfel
• E231 För tidig uppslagning

Kategori F (Form- och dimensionsfel)

• F111 Modellfel – krympmån.
• F121 Förhindrad svalningskrympning
• F122 Olikformig svalningskrympning
• F123 Oförsiktig dragning av modell
• F124 Expansion av gjutformen under torkning
• F125 Svag eller otillräcklig ramning
• F126 Skevt gjutstycke – kraftig ramning
• F211 Måttfel – modellfel
• F212 Måttfel – modellmonteringsfel
• F221 Partförskjutning av form eller kärnförskjutning
• F222 Partförskjutning – kärna
• F223 Modelldragningsfel
• F231 Skevhet – Deformerad gjutmodell
• F232 Skevhet – Deformerad gjutform / fjädrande gjutmodell
• F233 Skevhet – Deformerat gjutgods
• F234 Skevhet – Restspänningar

Kategori G (Inneslutningar och strukturfel)

• G111 Metalliska inneslutningar
• G112 Kallpärla
• G113 Svettning – inre håligheter
• G121 Exogena inneslutningar
• G122 Slaggsår
• G131 Sandinneslutning
• G132 Blackinneslutning
• G141 Slagginneslutning vid segjärn
• G142 Oxidinneslutning
• G143 Glanskolsbildning, sotsöm G144 Fläckvis hårda områden
• G211 Kantvithet
• G212 Kantvithet (med tvär övergång)
• G213 Mittvit struktur
• G221 Primär grafit i aducerjärn
• G222 Perlitisk ytzon i ferritiskt aducerjärn
• G223 Fläckvis härdade ytor
• G261 Garskumsgropar
• G262 Garskumsinneslutningar
• G263 Grafitflotation
• G264 Grov brottyta i segjärn