Innehållsförteckning

    2.0.1 Indelning av stål

    Traditionella system för att dela in olika ståltyper, till exempel dem man finner i standard (SS, EN och ISO) och i översiktsverk, använder namn och beteckningar, som ibland syftar på stålets sammansättning, ibland på process eller egenskaper och ibland på användningsändamålet.

    De flesta av dessa namn är väl inarbetade och de ger ofta någon form av association till ståltypen ifråga. I den följande indelningen används dessa inarbetade namn, men de har sorterats in i ett övergripande ”system”. Rostfria stål och andra specialstål har inte tagits med.

    Den första huvudgruppen kallas Konstruktionsstål och till den förs allt, som används i större eller mindre ”stela” konstruktioner. Dit hör broar, maskinfundament, chassin, fartygsskrov, kylskåpsdörrar, med mera. Produkterna från stålverken kapas, klipps, pressas et cetera, och oftast svetsar man ihop konstruktionen.

    Den andra huvudgruppen kallas Stål för komponenter. Stål i denna grupp används oftast i rörliga delar, till exempel axlar, fjädrar, kuggväxlar, kullager, maskiner och olika typer av verktyg. Ofta sker en spånavverkande bearbetning av de produkter som levereras från stålverken. Ibland sker någon form av värmebehandling och i en del fall förekommer att detaljerna slipas eller poleras som slutoperation.

    Konstruktionsstålen delas sedan in i Långa produkter och Platta produkter och syftar på den produktform stålen har när de lämnar stålverken, se Figur 36.

    Konstruktionsstålen delas även in i två andra grupper efter sammansättning, process eller egenskap respektive användningsändamål, som framgår av Figur 37. Under dessa båda rubriker har de vanligaste stålnamnen placerats in och korta beskrivningar av vissa av dessa följer senare.

    Även stål för komponenter delas in på likartat sätt.

    Istället för platta produkter har gruppen Övrigt varmformat lagts in.

    Gränserna mellan stål med olika namn är inte strikta, och det förekommer ofta att en viss stålsort kan betecknas med flera namn, till exempel seghärdningsstål och fjäderstål. Det behöver inte vara något problem, om man är medveten om detta.