1.4 Bessemerkonvertern

Henry Bessemer uppfann år 1856 den första processen som framställde flytande stål. Den kom att kallas Bessemerprocessen. Den första lyckade industriella blåsningen utfördes i Edsken utanför Hofors i Sverige år 1858, se Figur 6.

I processen färskades det flytande råjärnet som innehöll cirka 4% kol i flytande tillstånd till ett stål med låg kolhalt. Färskning innebär att kolhalten sänks genom att syre (i luft) förbränner kol i smältan. Kolförbränningen gav tillräckligt mycket värme för den nödvändiga temperaturökningen. Luften tillsattes genom dysor (rör) i botten av ugnen. Tack vare att luften innehåller omkring 80% kvävgas kyldes dysorna tillräckligt för att inte förstöras av värmen från kolförbränningen. I Figur 7 visas en Bessemerkonverter i genomskärning. Vid blåsningen skedde en häftig omröring och man fick korta processtider.

Bessemerkonverterns mycket höga produktivitet jämfört med tidigare tekniker, baseras på den förbättrade kinetiken, det vill säga färskningen utnyttjar samma jämvikter som tidigare men görs vid högre temperatur, i flytande fas och under stark omröring. Tillsammans innebär dessa tre faktorer en starkt ökad reaktionshastighet som direkt resulterar i den språngartade utvecklingen av produktiviteten.