0.0 Begreppet skänkmetallurgi

Med begreppet skänkmetallurgi menas att i ett separat behandlingssteg i specialutrustad skänk eller skänkugn göra färdigställningen av stålet. Typiska färdigställningsoperationer är svavelrening, desoxidation, legering och temperaturinställning. Historiskt genomförde man oftast i till exempel ljusbågsugnen färdigställningsoperationerna beskrivna ovan. Skänken användes i princip enbart för transport av stålet till gjutstationen. För konverterprocesserna var det något annorlunda. I konverten gjordes färskning av kol och fosfor samt temperaturhöjning medan legering och desoxidation gjordes vid tappning i skänk. Här fanns sålunda en viss form av skänkmetallurgi även om begreppet inte i sig var lanserat. En annan äldre process som var en föregångare till skänkmetallurgin var Perrinprocessen där en försmält slagg hälldes i skänken med en sammansättning som var lämplig för svavel- eller fosforrening. Under tappningen erhölls genom den kraftiga omblandningen en stor kontaktyta mellan stål och slagg, vilket gav en snabb och för den tiden acceptabel svavel- och fosforrening. Andra föregångare till skänkmetallurgin var installationen av särskilda vakuumbehandlingsstationer på 50-talet och pulverinjektion som kom på 70-talet. Med vakuumbehandling ville man desoxidera med kol medan pulverinjektionen i första hand användes till svavelrening till mycket låga värden. Det stora steget mot skänkmetallurgi togs dock när man införde separat värmning i skänken. Detta skedde 1965 när den första ASEA-SKF skänken installerades, se Figur 1.

Den hade elektrisk värmning med ljusbågselektroder i skänken och samtidig induktiv omröring. Genom värmningsmöjligheten skapades ett koncept där flera viktiga operationer kunde genomföras på ett metallurgiskt optimalt sätt vid det flytande stålets färdigbehandling. Skänkmetallurgin, ”secondary steelmaking”, blev ett vedertaget begrepp. Ett flertal skänkugnsalternativ utvecklades och utnyttjandet av det nya konceptet ökade snabbt inom världens stålindustri och är idag en viktig del i ett modernt stålverk.