1.3 Energiflöden i skrotbaserat verk

Den klart största elanvändningen sker i ljusbågsugnen för att smälta skrotet. Ljusbågugnen kan ha eleffekter upp till 80 000 kW. Det åtgår 450-600 kWh elenergi för att smälta ett ton skrot. Spänningen i ugnen är upp till cirka 500 volt, medan strömmen är mycket hög, upp till cirka 80 000 ampere. Frekvensen är 50 Hz.

Effekten 80 000 kW är mycket stor. Om man räknar med att en elvärmd villa drar cirka 10 kW, när det är kallt ute, så räcker eleffekten i ljusbågsugnen till för att hålla 8 000 villor varma.

Elenergin som åtgår i ljusbågsugnen för en enda charge på 75 ton skulle räcka för att värma två villor under ett helt år.

Bränsle används främst i värmnings- och värmebehandlingsugnar samt pannor. Även i ljusbågsugnar används bränsle i så kallad oxy-fuelbrännare. I dessa förbränns bränsle med syrgas i speciella brännare, som går in i ugnen och hjälper till att smälta skrotet så snabbt som möjligt. Även vissa mängder kol tillsätts i ljusbågsugnen (vid produktion av kolstål) för att åstadkomma en skummande slagg, som bidrar till lägre elanvändning i ugnen.

All energi som tillförs verket måste lämna verket på ett eller annat sätt. Energin bortförs från verket med varma avgaser från ugnar och pannor, med kylvatten, med ventilationsluft, genom värmeförluster i väggar med mera. Flera verk säljer även värme till kommunernas fjärrvärmenät.