4.0.1 Pressning
Dragpressning innebär att pressningen genomförs så att rondellen som utgör utgångsmaterialet, tillåts följa med stämpeln ned i dynan genom att tillhållarkraften är måttlig eller låg. Om istället tillhållarkraften är hög bibehålles den ursprungliga diametern hos rondellen, och materialet förtunnas kontinuerligt under formningsoperationen, en så kallad sträckpressning.
Dragpressbarheten är ungefär lika stor för ett 18-9 material (1.4301), som för ett ferritiskt material med 13 eller 17% Cr. Däremot har det ferritiska materialet, på grund av sin tydliga sträckgräns och flytlasttöjning, nackdelen att i mindre töjda områden i pressat material ge upphov till synliga flytlinjer. Vid sträckpressning töjs plåten i plåtplanets alla riktningar under samtidig förtunning. Ett viktigt materialkrav vid en sådan operation är att materialets töjning fördelas jämnt och på det sättet förhindrar att lokala förtunningar uppträder, vilket kan leda till bristningar. Ett stort deformationshårdnande och samtidigt en god förmåga att ta upp töjningar är således baskrav på materialegenskaper vid sträckpressning.
Även segringsfenomen, dvs sammansättningsvariationer som återstår från materialets stelning, kan ge upphov till synliga defekter vid kallformning av ferritiska stål. Austenitiska material har däremot, tack vare sin egenskap att ge kraftig kalldeformation, förmågan att sprida deformationen, varför den typen av defekter inte synliggörs på samma sätt.
