0.1.1 Hur skulle samhället ha sett ut utan rostfritt stål?
Rostfritt stål är idag en självklarhet. Självklarheter ifrågasätts alltför sällan. Men om man skulle föreställa sig ett samhälle utan rostfritt stål, så framgår betydelsen klart. Det mest påfallande exemplet är köksutrustning; bestick, diskbänkar och kastruller. Rostfritt har här ersatt keramik, belagda och obelagda kolstål och delvis även koppar och aluminium. Vitala delar av vitvaror som diskmaskiner och tvättmaskiner består också av rostfritt stål.
Vår mat produceras i system som till stor del består av rostfritt, och till och med en så traditionstyngd bransch som vintillverkning kräver rostfria kärl, för att vinet ska kunna tillverkas rationellt och med reproducerbarhet. Mjölk och mejeriprodukter tillverkas så gott som uteslutande i rostfri utrustning. Bryggerinäringen är också en stor användare av rostfria stål, som krävs för högproduktiv processteknik.
Många av de rostfria produkter som nämnts har ersatt befintliga material och världen skulle sannolikt ha varit sig rimligt lik även utan rostfritt. Det är däremot mycket svårare att tänka sig en produkt som vår morgontidning utan att rostfritt stål funnits. En ekonomisk pappersmassetillverkning är närmast utopisk utan rostfritt stål. Samma resonemang gäller energiproduktion, exempelvis olja- och gasutvinning, värmekraftverk och kärnkraft. Förnybara energitekniker som vindkraft, vågkraft och solenergi använder också betydande mängder rostfria stål.
Konsumentprodukterna utgör ungefär 25% av den totala konsumtionen av rostfritt. Livsmedelsindustri och bryggerier står för cirka 25%, kemi, petrokemi, olja och gasindustri tillsammas för 20%, medan resten av konsumtionen återfinnes inom papper och massa, transport, energiproduktion, och textilindustri samt byggnadsindustri och allmän konstruktion