1.0.1 Allmänt om provtagning
Provtagningen är det första och grundläggande steget av de arbetsmoment som en kemisk analys omfattar. Tyvärr brister det ofta i utförandet av provtagningen, i många fall beroende på dålig utbildning eller avsaknad av instruktioner. Vikten av en korrekt utförd provtagning belyses av att man brukar hänföra cirka 80 % av det totala analysfelet till provtagningen.
Utformningen av provtagningen beror bland annat på följande parametrar:
- varans fysikaliska form, till exempel flytande, fast, kornformig
- kvantitet
- homogenitet/heterogenitet
- status vid provtagningen (till exempel om varan är lagrad eller i rörelse)
En god hjälp vid början av all provtagning är att upprätta en provtagningsplan. En fullständig provtagningsplan omfattar följande element:
- beskrivning av det material som skall provtas
- storleken av varje delprov
- antal delprover
- var proven skall tas
- hur proven skall tas
- sätt att förvara och bereda proven
Provtagningsplanen skall säkerställa att uttagna prover är representativa samt ge en indikation om lämplig statistisk provtagningsmodell. Ifråga om bulkvaror eller mängdvaror brukar man tala om fyra olika provtagningsmodeller:
- Obundet slumpmässigt urval
- Urval efter delkvantiteter
- Tvåstegsurval
- Systematisk modell
Modell 1 används om varan är homogen. Om materialet däremot är indelat i delkvantiteter (strata), till exempel behållare eller vagnar, och varje stratum för sig är nära nog homogent, men skillnader finns mellan strata, så bör provtagningen ske enligt modell 2 eller 3. Om en kvantitet som skall provtas består av ett antal behållare, kan till exempel varje behållare provtas (modell 2) eller endast en viss andel av behållarna (modell 3).
Exempel på en systematisk modell (modell 4) är det fall, då endast den första (primära) provenheten tas ut slumpmässigt och efterföljande provenheter tas ut systematiskt, till exempel efter lika tids- eller mängdintervall.
