4.4 Ytjämnhet

Gjutgodsets yta bestäms främst av gjutformens egenskaper och de förhållanden under vilka gjutningen sker. Man kan vidare påverka gjutgodsets yta genom olika typer av efterbehandling.

Skriv ut
Innehållsförteckning

    4.4.1 Ytjämnhet

    Vid gjutning i sandform är några av de faktorer som påverkar gjutformens ytjämnhet, modellens yta, formmassans egenskaper, formframställningssättet och formens efterbehandling. Ytjämnhet anges med ett Ra-värde, där högre värde anger grövre yta. Vanliga nivåer för gjutning i sandform är ca 10 till 15 medan värdet vid gjutning i permanenta formar brukar vara 4 till 6. Under gjutningen påverkas ytjämnheten hos gjutgodset av faktorer som den smälta metallens ytspänning och vätning av formen, gastryck i formhåligheten, smältans statiska och dynamiska tryck, kapillärverkan i sandytan och gjuttemperaturen.

    Ytjämnheten hos gjutgodset vid gjutning i permanenta formar påverkas främst av kokill- och verktygsytorna. Slitage visar sig ofta som krackeleringar i ytan.

    Efterbehandlingen av gjutgodset innebär vanligtvis en mer eller mindre stark bearbetning av ytan och har främst till ändamål att befria gjutgodset från sand, grader och liknande. Operationen innebär ofta en väsentlig förändring av ytans utseende. Det är således möjligt att genom en lämplig efterbearbetning förbättra gjutgodsets yta. Man bör samtidigt ha i minnet att den typen av efterbearbetning ofta är en kostsam operation.