20.7 Restprodukter – luftburna

Med stoft avses finkornigt material som fångats upp i filter eller cykloner. Stoftet kan genom sin partikelstorlek och/eller innehåll bedömas som farligt.

I gjuterier uppkommer både sandrika och metallrika stoft. Största mängderna utgörs av sandstoft från filter vid sandberedning och urslagning. Sandstoft från bentonitbunden sand innehåller ofta höga bentonithalter, upp till ca 20 %.

Smältverksstoft och stoft från blästring och efterbearbetning innehåller mycket metaller; vilka metaller beror på metallråvaran.

Åtgärder för att fånga in stoft och kontrollera stoftutsläpp

Tidigare gav kupolugnssmältning stoftutsläpp, men investeringar har resulterat i att de kvarvarande kupolugnarna i Sverige idag ger låga stoftutsläpp. På grund av processtekniska frågor och kostnader för reningsutrustning har de flesta gjuterier i Sverige övergått till att smälta i elektriska ugnar som ger betydligt lägre utsläpp av stoft.

Det finns effektiva sätt att minska utsläppen av stoft genom att fånga in stoftet i filter. Det vanligaste är textila spärrfilter, även kallade slangfilter. Det finns många olika typer av filtermaterial att välja på beroende på var filtret ska användas. Ett välskött filter med rätt filtermaterial klarar utsläppsnivåer under 5 mg/m³. Det är viktigt att ha kontroll så att filtren är hela och det är vanligt att filtren är utrustade med tryckfallsmätare. Vissa gjuterier har kontinuerlig stoftmätning på utgående luft. För att hitta läckor kan i vissa fall fluorescerande pulver användas. Emissionsmätningar för kontroll av innehållande av miljötillstånd och SF-BREF görs enligt kontrollprogram för egenkontroll.

Alternativ till spärrfilter är kassettfilter som är något mindre.

För grövre stoft används ibland cyklon, men då nås inte riktigt samma låga utsläppsnivåer som med ovanstående filter.

Upplevelsen av lukt är individuell och en lukt kan uppfattas som störande utan att vara giftig, men även vara giftig utan att den luktar. För att veta om flyktiga ämnen (luktande eller ej) utgör en fara behöver kemiska analyser utföras för att veta vilken substans som finns i luften och vilken koncentrationen av den är. För den yttre miljön är det ofta de luktande ämnen som påverkar mest.

Här är två rapporter som ger fördjupning om flyktiga ämnen och lukt:

• Rapport 2011-010 Gasformiga ämnen och partiklar
  https://www.gjuteriforeningen.se/media/298149/2011-010-gasformiga-a-mnen-och-partiklar.pdf
• Odour and hazardous emission abatement of foundries
  https://webgate.ec.europa.eu/life/publicWebsite/project/LIFE10-ENV-FI-000059/odour-and-hazardous-emission-abatement-of-foundries

För en överblick över vilka delar av gjuteriet som lukter kan avges från, kommer nedan några exempel.

Smältverk
Luktande ämnen som kommer härifrån kan härstamma från föroreningar i skrotet eller olika tillsatser, som till exempel slaggbildare eller reningssalter.

Kärnmakeri
Innehållet i kärnbindemedlen kan lukta. Speciellt gäller detta lösningsmedel, restmonomerer och aminer, det vill säga ämnen i hartser, härdare eller katalysatorer. För Coldbox och SO2-metoden ställs därför krav på efterbehandling av frånluft från kärntillverkningen.

Flyktiga ämnen kan förutom att ge upphov till lukt även vara bidragande till växthuseffekten och bildningen av marknära ozon. Exempel på processer där flyktiga ämnen uppkommer utöver ovan nämnda är blackning med spritbaserad black.

Avgjutning, kylsträckor och urslagning
Luktstörningar kring gjuterier är ofta kopplade till avgjutning, svalning och urslagning. Rester av bindemedel, sot, släppmedel eller andra kemiska insatsvaror, som pyrolyseras eller delvis bränns kan lukta.

Sandberedning
Lukter kan uppstå av att förbränningsrester, som tidigare kondenserat i formsanden, frigörs till den omgivande luften.

Målning
Vissa gjuterier målar godset och då kan lukt uppkomma genom att lösningsmedel i färgen avges till omgivningen.

Åtgärder mot lukt och flyktiga ämnen
Tillverkare av exempelvis kärnbindemedel har under de senaste åren lanserats bindemedelsvarianter med minskade utsläpp av flyktiga eller luktande ämnen. Det innebär att byte av bindemedel kan ha stor effekt på luktemissionerna. Luktande ämnen är i regel mycket svåra att rena bort ur en ventilationsström eftersom det krävs hög reningsgrad för att förnimmelsen av lukt ska försvinna. I princip kan man gå två vägar för att reducera lukten. en ena bygger på utspädning av de luktande gaserna, exempelvis genom att släppa ut dem tillräckligt högt upp genom en skorsten. Utspädningen måste vara så stor att lukttröskeln för de luktande ämnena underskrids. Den andra metoden bygger på att gaserna renas före utsläpp.

Best Available Technique (BAT)-dokumentet för gjuterier innehåller några exempel på bästa möjliga teknik för att hantera lukter. BAT:n kan laddas ner från den här sidan: https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/smitheries-and-foundries-industry

Några exempel på renings- och åtgärdstekniker är:

• Inkapsling av luktande processteg
  De lukter man kommer åt med reningsutrustningar är de som kanaliseras genom ventilationskanalen. För att uppnå önskad effekt med reningstekniken bör den kombineras med kapslingar av processen. I annat fall finns risken att luktande ämnen sprids genom andra ventilationskanaler och via allmänventilationen.
• Termisk oxidation/Förbränning
  För att minimera energikostnaderna bör koncentrationen av de luktande ämnena vara så stor som möjligt, vilket leder till att den luftvolym som skall renas begränsas. Det senare gör det i regel svårt att applicera förbränningstekniken i gjuterier eftersom det här oftast råder det omvända förhållandet, det vill säga att det finns stora luftvolymer med mycket låga halter av de luktande ämnena.
• Avskiljning
  En annan lösning är att fånga upp och avskilja föroreningarna. Ett exempel på detta är i samband med Cold Box-processen. De flesta gjuterier med Cold-Box har installerat syraskrubbrar som på ett effektivt sätt tar bort aminlukten i ventilationsluften. Reningsgrader över 98-99 % är möjliga att uppnå.
• Adsorption
  Andra förekommande reningstekniker är adsorption på kolfilter. Kolfiltren används i huvudsak vid små luftvolymer. Dessa kan också kombineras med förbränning.
• Biofilter
  Biofilter bygger på rening med hjälp av bakterier. Det är ofta stora anläggningar som dessutom kräver kontinuerlig drift för att den biologiska aktiviteten inte ska avstanna.
• Gnista
  En metod som passar för lite mindre gjuterier utan att medföra för stora kostnader är användning av en kraftig gnista för att antända eventuella flyktiga ämnen som avges från formarna.