20.1 Regelverk och lagstiftning

20.1.1.1 Översikt

Det finns en rad anledningar till varför det är viktigt att arbeta med miljöfrågor inom gjuteribranschen. Det handlar bland annat om att leva upp till gällande lagstiftning och de miljömål som är satta av riksdagen. Att arbeta aktivt med miljöfrågor ger också en positiv bild av både det egna företaget och av branschen.

20.1.1.2 Riksdagens miljömål

I Sverige har riksdagen beslutat om 16 miljömål som är grunden till allt miljöarbete i Sverige.

De 16 miljömålen är:

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Giftfri miljö
• Skyddande ozonskikt
• Säker strålmiljö
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• Storslagen fjällmiljö
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv

Några av dessa miljömål berör gjuterierna i högre grad. Det gäller exempelvis begränsad klimatpåverkan som handlar om utsläpp av växthusgaser, till exempel de utsläpp av koldioxid som uppstår vid eltillverkning eller förbränning. Två andra exempel är frisk luft med fokus på partiklar och giftfri miljö med koppling till de kemikalier som används i gjutprocesserna.

God bebyggd miljö är ett annat miljömål som berör gjuteribranschen. Det handlar bland annat om att människor inte ska utsättas för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.

Miljöbalken utgör grunden för den svenska miljölagstiftningen. Balken kompletteras sedan med en mängd förordningar och föreskrifter som detaljreglerar olika verksamheter.

Syftet med miljöbalken framgår av första kapitlet: ”Syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.”

I andra kapitlet finns de allmänna hänsynsreglerna som alltid ska tillämpas:

1 § Bevisbörderegeln: Du ska bevisa att din verksamhet inte är farlig.

2 § Kunskapskravet: Den som genomför en verksamhet ska ha kunskap.

3 § Försiktighetsprincipen: Om du misstänker att det du gör kan skada ska du vidta åtgärder.

4 §  Produktvalsprincipen: Välj de kemikalier som är bäst ur miljösynpunkt.

5 § Hushållningsprincipen/Kretsloppsprincipen: Hushålla med råvaror och arbeta för ökad återvinning.

6 § Lokaliseringsprincipen: Välj plats så att störningen för omgivningen blir liten.

7 § Skälighetsprincipen: Myndigheter ska avgöra om krav är ekonomiskt rimliga i förhållande till miljönyttan.

8 §  Skadeansvaret: Den som orsakar en miljöskada ska bekosta åtgärder.

Vissa typer av verksamheter klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd från länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. Dit hör alla järn-, stål-, aluminium-, zink- och magnesiumgjuterier som har en produktion större än 500 ton per år, samt gjuterier som producerar mer än 50 ton per år av andra metaller.

Gjuterier som producerar mindre än ovanstående gränser, men mer än 10 ton av järn, stål, aluminium, zink eller magnesium eller mer än 1 ton per år av andra metaller omfattas av anmälningsplikt vilket innebär att verksamheten skall anmälas innan den påbörjas.

Företag som producerar mer än 5000 ton av järn- eller stål och de som smälter mer än 5000 ton av icke järnmetall (1000 ton för bly) berörs av industriutsläppsförordningen (IED). För dessa gjuterier tar EU 2016-2018 fram referensdokument för vad som anses vara bästa tillgängliga teknik (Best Available Technique – BAT) och vilka utsläppsvärden som förknippas med detta. Därefter har företagen fyra år på sig för att uppfylla kraven.

Vid nyetableringar, större förändringar samt vid produktionsökningar utöver befintligt tillstånd söks nytt tillstånd. Mindre ändringar i verksamheten men som ändå har betydelse för den yttre miljön ska anmälas till tillsynsmyndigheten.

Ett tillstånd för verksamheten talar om hur mycket ett företag får producera samt innehåller ett antal villkor enligt vilka verksamheten måste bedrivas. Villkoren styr bland annat företagets miljöpåverkan i form av utsläpp till luft och vatten, buller, kemikalie- och avfallshantering, När miljöpåverkan från en verksamhet har prövats och beslutats i ett tillstånd kan myndigheterna endast i undantagsfall ställa nya krav på företaget.

Enligt miljöbalken ska tillståndspliktiga företag kontrollera sin verksamhet, så kallad egenkontroll.

Minimikraven är att uppfylla förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Denna kräver att följande delar ska finnas dokumenterade:

• Organisatoriskt ansvar
• Dokumenterade rutiner för kontroll av utrustning
• Dokumenterad riskanalys ska genomföras fortlöpande
• Förteckning över kemiska produkter

En annan del av egenkontrollen är att genomföra en så kallad periodisk undersökning. Denna undersökning utförs vanligtvis med regelbundna intervaller inom ett till tre år av en oberoende part. Syftet är att granska egenkontrollens utförande och kvalitet samt bedöma om verksamheten drivs i enlighet med tillstånd, villkor och övriga miljökrav.

Varje tillståndspliktigt företag ska varje år redovisa sin miljöpåverkan i en miljörapport som lämnas in till tillsynsmyndigheten.

Det finns olika typer av ledningssystem som hjälper företagen att strukturera upp sitt arbete. Alla dessa system är uppbyggda på liknande sätt och syftar till att genom systematiskt arbete uppnå ständiga förbättringar.

Modellen för ledningssystemen bygger på följande grundelement: Plan (planera), Do (genomföra), Check (följa upp) och Act (åtgärda). Det finns likheter mellan ledningssystem, egenkontrollen enligt miljöbalken och det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM.

ISO 9001

Många företag har ett kvalitetsledningssystem, ofta ISO 9001. Detta kan fungera som grund vid införandet av andra ledningssystem.

ISO 14001

ISO 14001 är framtagen för att kunna passa alla olika slags verksamheter, oberoende av typ eller storlek. Standarden är ett verktyg för att säkerställa att miljöarbetet genomförs på ett systematiskt och strukturerat sätt. Miljöarbetet skall genom ständig förbättring leda till att verksamhetens totala miljöbelastning kontinuerligt minskar

Grundkravet för miljöledningssystem är att företaget uppfyller gällande miljölagstiftning. I övrigt finns inte några specifika nivåkrav för till exempel utsläpp eller energiförbrukning. Standarderna kräver endast att företagsledningen ska precisera sina egna miljöambitioner och att dessa ska höjas från år till år.

ISO 45001 Ledningssystem för arbetsmiljö

2018 ersatte ISO 45001 standarden OHSAS 18001, som tidigare har varit den vanligast förekommande standarden på arbetsmiljöområdet. ISO 45001 hjälper organisationer att arbeta systematiskt med att stärka den fysiska och sociala hälsan på arbetsplatsen.  ISO 45001 är en internationell ledningssystemstandard för arbetsmiljö. Den hjälper organisationer med systematiskt arbetsmiljöarbete och ställer bland annat krav kring säkerhet, psykosocial arbetsmiljö, ledningens engagemang och medarbetarnas delaktighet.

CSR

CSR (Corporate Social Responsibility) Socialt ansvarstagande baserar sig på idén att alla – om det så är en regering, ett företag, en organisation eller en privatperson – bär på ett ansvar för att skapa ett väl fungerande samhälle.

Det finns en standard inom området, ISO 26000. Den omfattar allt från miljö och arbetsvillkor till ansvarsfulla affärsmetoder och konsumentfrågor. Alla typer av verksamheter kan använda sig av standarden då den ger praktisk vägledning för hur man kan komma igång och jobba med den här typen av frågor.

Standardens huvudområden: exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, goda verksamhetsmetoder, samhällsengagemang och utveckling.